| |
Hembygdsföreningens historia
av Lars Östlund
Västerfärnebo Hembygdsförening är en av de äldsta i Västmanland. Vår historia går tillbaka till 1910-talet. Upprinnelsen var en ungdomsrörelse som prästen Otto Bolling (1879-1964) satte igång 1903 och som anordnade föredrag och samlingar under namnet Västerfärnebo ungdomsförening.
Eftersom det visade sig komma mycket folk till sammankomsterna med Västerfärnebo Ungdomsförening fick man tillåtelse att hålla sina friluftsmöten på den gamla regementsplatsen i Salbohed.
Efter att den unge Otto Bolling - sedermera prost i Stora Tuna i Dalarna - flyttat från orten fortsatte sommarmötena i samma anda, men ofta med Bolling som återkommande gäst och talare.
Så småningom mognade också tanken om ett formellt föreningsbildande, inte minst hos riksdagsmannasonen som hette Otto J Myrberg (1866-1919) i Engsholm och skolläraren Per August Rosenius (1864-1955). Deras förslag presenterades vid en hembygdsfest i Salbohed sommaren 1915. Vid en sammankomst den 19 september samma år enades de närvarande om att bilda Västerfärnebo Hembygdsförening.
Otto J Myrberg valdes till Hembygdsföreningens förste ordförande och Per August Rosenius (1864-1955) till sekreterare. Omkring 20 personer antecknade sig vid samma tillfälle som medlemmar.
Den hemlösa hembygdsföreningens första uppgift var att skaffa plats för sina fester och sammankomster. Ett stycke mark förvärvades av prostgården intill Svartån nära Vangsbron ett stenkast från kyrkan och färnboborna var inte sena att börja skänka föremål till ett blivande museum.
År 1919 inköptes från Nybyn gammelgårdens första byggnad, en svalbod med fyra rum och blyinfattade fönster. Hit flyttades de dåtida föremålssamlingarna. Året efter inköptes en 1700-tals parstuga från Norrgården i Norr Gerdsbo. Konstnären Gunnar Pers (1891-1985) från Kila skrev på 1920-talet att denna
parstuga med sin stiltrogna inredning hade "det vackraste gammelgårdsköket i Västmanland".
År 1923 tillkom ett portlider från Hebo och 1928 en visthusbod från en av Wirsbo bruks gårdar i Sör Åhl samt en soldatstuga som tillhört soldat 103 Norgren i Norr Gerdsbo.
På gammelgården finns sedan 1937 också socknens sista kölna, skänkt av byamännen i Hedbo by. Kölnan var en byggnad där man bl a torkade lin, humle och korn. Ytterligare byggnader har tillkommit sedan dess och idag finns ett femtontal. Till de senaste tillskotten hör en smedja och en ängslada i början av 1980-talet. Vi har även fått överta traktens gamla telestation. I egen regi har Hembygdsföreningen under 2008-09 uppfört en ny logbyggnad för förvaring av bl a redskap och vagnar.
Pengar till verksamheten fick man längre tillbaka i huvudsak in genom de årliga sommar- och hembygdsfesterna. Än idag finns det också de som minns folklustspelet "Dunungen", som uppfördes 1948 efter en novell av Selma Lagerlöf. I detta medverkade bl a föreningens nyblivne styrelseledamot
komminister Nils Gustafsson (1910-1989), även känd för rollen som Vår Herre i Himlaspelet i Leksand.
Det dröjde ända till 1993 innan gammelgården friköptes från Västerfärnebo prostgård. Köpet möjliggjordes ekonomiskt tack vare avverkning och skogsförsäljning på fastigheten Sjövik. Denna egendom fick hembygdsföreningen i testamente efter makarna Erik (1903-1978) och Lena Eriksson (1914-1988).
Västerfärnebo Hembygdsförening har alltid värnat om att i olika sammanhang sprida kunskap om bygden och livet i gångna tider. Bland annat står vi bakom uppsättandet av informationsskyltar vid Prästhyttan, Rosshyttan, avrättningsplatsen vid Viggsjön, forngraven "Jättekvinnans grav" vid Hedåker och vid offerkasten längs riksväg 70.
De egna föremålssamlingarna har från starten vuxit rejält. Under senare år har de noggrant inventerats och dokumenterats av entusiastiska medlemmar och Kulturarvet i Falun. Allt finns fotograferat och infört i inventarieböckerna.
Idag är dragspelsstämman Färnboparaden i slutet av juli årets största begivenhet på gammelgården med över 1000 besökare. Med god uppslutning firar vi även traditionella högtider som nationaldag och midsommar. Varje sommar arrangeras en serie sommarkväller med huvudsakligen musikprogram.
Sedan 2008 har Västerfärnebo Hembygdsförening återgått till att vara en traditionell medlemsförening. Dessförinnan var under många år alla som bodde i Västerfärnebo medlemmar - ofta utan att själva veta om det!
Lars Östlund |
|
|
Västerfärnebo Hembygdsförening
